Jag kan inte va nån annan
än mig själv,
fast reflektioner
är allting jag är

Allas ögon är som speglar
däri é jag,
fast som kloner
av de som ögonen bär

Det finns många vackara ögon
och flera riktigt hemska

men nog syns att det finns nån
i dess skimmer och drömska

Alla vill va min vän
genom skenet,
ett imiterande
som visar likheterna vi har

Men det blir urtråkigt
för dig sedan,
en älskar bara
att va med sig själv ett tag

Tids nog blundar alla ögon
för att upphöra det givande sken

Och kvar finns det två ögon
som är döda som sten