Även den med det lägsta självförtroendet, sämsta självkänslan, kan ibland kläcka ur sej det mest geniala och utsökta. Den som har kommit så långt ner det går att komma, uppfylls av ett Ljus.
Den med förträfflig, brilliant självkänsla och självförtroende säger många bra saker, men också en massa som inte är sant, munnen går som en turbo, kan inte hålla käften, övertygelserna är bergfasta, och livet går som på räls... En sån slags människa man inte orkar med till slut och som man ser igenom. En som till slut blir väldigt ensam, som i långa loppet bara har sej själv att kontrollera, dominera och ignorera. Under allting, inom henne, storgråter en liten flicka som alltid skulle vara så stark, duglig och bäst. Mamma och Pappa, får jag sova i er säng i natt? Jag är liten och jag är rädd. Och jag behöver er så mycket mer än vad ni tror.