Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Flickan i dikten, var kanske 25 - 26 år. Hon berättade att hon "gav fullkomligt fan i" att folk stirrade - hon gick med vänner på restaurang och ut och dansade. Och, efter ha pratat med henne fem minuter, såg man inte längre hennes handikapp. Et


DU

Du

som jag mötte en gång

i hissen

till mitt arbete

med halva ansiktet

sönderbränt

och täckt av en gråaktig

smutsgul plastmask,

hyllar jag

som föredöme

för de fåfänga

pormaskklämmande

unga flickor

stående i timmar

framför spegeln.

*

Du,

en glad skit

som trots Ditt utseende

vågade vara öppen

och tilltala

en främmande person,

lärde mig

att bakom mörka moln

och fula masker,

kan gömma sig

ett hjärta,

en sol

full av värme

och kärlek.

*

Min vän

jag minns ej Ditt namn,

men Du finns i mitt minne

i mitt hjärta,

för evigt.




Fri vers av Carl O Andersson
Läst 304 gånger
Publicerad 2006-04-22 12:39

Författaren Carl O Andersson gick bort 2017. Texterna finns kvar på poeter.se som ett minnesmärke på den avlidnes och/eller de anhörigas begäran.



Bookmark and Share


  DanSan
.


Salve OLLE . . .

"Ars amandi"

- Konsten att älska

Är inte given utan man

måste ge den från sig själv

och det bevisar du här!!!

Imponerad av denna dikt!!!



.
2006-04-22

  anneluca
Det här berör verkligen. Visst är det sådana stunder i möten med okända människor som etsar sig fast i en, för livet, och som får en att tänka efter. En sådan värme. Härligt!
2006-04-22

  Cris
Det är det som är så underbart..man ser inte handikappen
efter en stund. Man ser människan bakom istället. Och det är
det viktiga.
Snyggt diktat och en fin hyllning till henne tycker jag.
2006-04-22
  > Nästa text
< Föregående

Carl O Andersson
Carl O Andersson