När hösten kommit upp till nord
tar Flora fram sin målarfärg,
och duken hennes den är gjord
av markens växter, jord och berg.

Från färgerna på sin palett
hon målar sen med djärva drag.
Så enkelt verkar det och rätt
och inger oss ett välbehag.
 

Ty av kärlek målningen är gjord
och talar varmt till vårat sinne.
Som tavla speglar den vår jord
att evigt sparas i vårt minne.