I auran
står hon pulserande, fri
underbart öppen, stark

med varsamt försiktiga fingar
leder hon mig
då hon låter mig smaka
hennes fria, styrka
vilken är pulserande andaktig

Med glödgade ögon
gränslar hon mitt inre
beskådar mig
slår alla dörrar på glänt

naglad ligger jag naket blottad
inget mer äro länge gömt
då hon fjäderlätt, lekfullt
smeker min underläpp
skälver själen

Säg mig
jag frågande ber

Du, min fagra Ängel
varför har Du
inga vingar?