Höstens morgondimma skänker
en stämning trolsk, och jag tänker:
*
”Just där i dimman dansa de,
Älvor som oss sjukdomar kan ge
och om det vill sig riktigt illa
också döda dem de ej gilla.
Ett dåd, då speciellt förenat
med akt som älvring förorenat”.

Anm. Bilden av dimslöjor som dansande älvor är en produkt av romantisk diktning Där de dansat kunde man senare se en älvring eller älvdans. En ring av kraftigt friskt eller halvvisset gräs. Ibland av svampar, (hemma i Hunnebostrand kallade vi dem då för häxringar). Att uträtta sina behov i en sådan ring, ledde ofelbart till sjukdom och olycka. Älvornas främsta roll troddes faktiskt vara sjukdomsalstrare, och en person som sades ha "fått älvorna", tänktes ha fått sjukdomen blåst på sig av älvor.