Lånade en 
viktig bok
på livets
bibliotek

alla blad
var vita
med pärmen
blek

den som 
skrivit den
var inte klok
men ganska 
genial

behövde
varken skriva
eller rita

gubbar eller
linjer med linjal

oskrivet
är bäst
fritt fram
för fantasi

jag leker 
fram en häst
en häst
fick det bli

den sprang där
hit och dit
som pappret
lika vit

den sprang
i full aptit
sågs
fradga tugga

försvann
till nästa sida
för detta
fick den lida

skrek
som en sugga

ur berättelsen
den bit för bit 
så sakta börjar glida

det blir inte
bättre sen
försvinner
som en skugga

ut ur 
själva pärmen

har förlorat
esset
i rockärmen

hästen
intresset
och hjärtvärmen

nu förstår jag
hela saken
slutar leta
efter kraken

slutar tvinga
bokens vita ark
hästen måste
fritt få springa

boken i sig själv
är stark

låter fingertoppar
glida
sida efter sida

i tystnad
över okänd
mark