~*~
DEMONEN
över
Sverige
Europa
Världen
SS
låt oss värna
DEMOKRATINS
VÄRDEN!!!
Slaghökens rakbladsklor
där jäsande mörkret bor o tugga
väver sin skarpa skugga
utifrån luftwaffes demonstab SS
över Moder Jord i form av missbildat kors
o hatsipprande stress
Näbbens kluvna blodiga svärd o ögonens
rödsprängda missiler skjuter
mot marken dånande kreverande drakreptiler
de släpper bomber av hat o rädslan tjuter:
”Främlingar är farliga o alla av dess sort
ska störtas i ravinen o från Jorden rensas bort”
Store Manitou
rädda vår Jord
ifrån stora slagskuggan över våra bord
Låt ödeskorpen vila i frid i fredspipans tält
som den vite mannen i storforsen vält
Jag liftar på moln över land skog o hav
o ser den svarta ss-märkta ormen väsa ur
Jordens mörka inomgrav
ser dess gadd o lömska gift av Egosav
Vi måste åter hedra o tillbe Jordens
växter djur o själ
för att den ska växa grönska o må väl
”Ohhh…
min Ande o Själ kom åter hit
för att åter skapa balans o helig Spirit
Vi dansar under månens runda silverslant
i dess gyllene sken böljande galant
för att Naturen åter ska blomma skönt o grant
på vart träd o gren fast timmen är sen
Jag återvänt från dödsrikets flammande lågor
mörker o vilda dans på dödens estrad
sökande räddning för Jordens tärande plågor
för att åter ge den en chans till en grönskande parad
I mörkret famlade jag men såg så en strålande sol
som skinit på Jorden i ett fjärran förfjol
då vi vårdade Naturen växter människor o djur
o inte skövlade dem o satte dem i bur
Nu föröder vi oss själva o stänger inne vår andesjäl
i en snurrande malande stenmjölskvarn
vi arma jordebarn
där inget kan växa o må väl
Där kyrkan är Mammon o Gud vår egoistiska Makt
med Djävulen har vi slutit en ohelig pakt”
Ristar in
små runor av glöd på trummskinn av mänsklig hud
av medmänsklig värme o ej död
o hoppas att mänskligheten kan tolka dess bud
så de dansar in i hjärtats innersta vrår
där Kärleken Ljuset o Livsglädjen rår
Elden brännes in av dansens lust i våra havsvågors bröst
när vi återger människor dess mening o tröst
Detta är mitt budskap från en annan värld
fritt från Egos makt o tomma narcisstiska flärd
Hoppas ni hör när rymdens o eonernas klingande poem
räddar oss från slaghökens svarta dödskalleemblem!
Trummar ekande i ljuskristallens skimrande grotta
från tidig gryning till kvällens sena otta
natt o dag till Ljusets o Kärlekens behag
trummar i takt tills allt blir intakt
tills slaghöken flyger sin kos
till stränder där intet liv bebos
Trummar Mig till Dig min vän
Du som är Livet o Kärleken
jag trummar sköna toner
på Ditt himlaspända skinn
tills Du för Alltid är Min…!
KÄRLEKEN
DEN EVIGA!
TACK MIN VÄN FÖR ATT DU FINNS
O KAN LEVA UT DITT LIV
SOM BRINNER
BRÄNNER
BRINNS!
~*~
© Bo Himmelsbåge