En gammal unken profet
sitter tyst och blekfet i
sin förnedrande ensamhet.

För en gång, han blev förgiftad
så han på sig sket. Åh, arma gud
vilket förbannat klet.

Glad han var endå, trots allt i
sin egen död han kunnat stå.

En av dom lyckliga få, som
faktiskt spådde i fridens å.

hå hå, hå hå

nå?