Varje dag påbörjas ett nytt mirakel för att sträva efter själens solsken.

Redan den här morgonen gör smärtorna sig så påminda att det blir mulet hela dagen om det skall fortsätta så här. Pengarna är slut, medicin får jag ingen och jag var tvungen att köpa den svart för min lilla garantipension. Chock-doktrinen äger varenda steg i mitt liv till den nivå att bara fysisk smärta får mig att ta ett steg till i denna masspsykos som råder.

Hade jag en chans till ett värdigt liv på den här jorden hade jag varit garanterad min välfärd enligt grundlag och rättigheter. Tyvärr så har Tre Kronor kastat in handuken.

Smärtan och hopplösheten gör sig gällande i min strukturella ensamhet. Jag ber till mina innersta molekyler om att hitta styrka för en helg som undergräver hela min framtid.

Jag får stappla ut på stan och be, be om allt jag behöver för jag får inte det automatiskt längre i det här landet. Ett land där ingen egentligen vill och kan leva lyckligt.

Man ur huse släpar sig ut i en publik förnedring, ett maktspel så ruttet att terror och tortyr känns som mellanmjölk.

Ett gott råd, rösta ja. Tryck på den där uniforma like-knappen.
Vad du än gör, säg inte vad som är sant och vad du tror på.

Gud ombesörj det som behövs.
Glad Påsk