I var och ens hjärta finns oerhörd oupplevd potential. OM LIVET, KÄRLEKEN, DÖDEN & SJÄLVMORD
Många älskar, känner en sådan glädje i närheten till de vi älskar, att våra sinnen skärpts och livet blir så värt att leva med en älskande vid vår sida och våra nära och kära, samtidigt upplever de flesta av oss även skönheten och just rädsla för separation. Känner vi tillit till partnern är vi inte rädda för separation genom svek eller skilsmässa med ett tufft uppbrott utan då kommer vi kanske att tänka på döden. Kärleken är mer än så. Kärleken är osjälvisk, unnsam och fri. Få älskar så, och det är enligt min tro det vi är här for att lära oss : Hur Älska sant. - ärlig kommunikation Endast Änglar kan älska villkorslöst En människa som älskar villkorslöst kan om ordet levs ut i dess fulla bemärkelse bli både en medberoende till någons missbruk, till att bli självutplånande och en slagpåse. Se på hunden som villkorslöst älskar sin matte eller husse ÄVEN om den blir slagen. Det är inte ett beteende vi som älskande varelser ska uppmuntra, tycker jag. Vi ska tala om det äkta, vad vi innerst inne önskar och vi ska syna och bli varse våra gränser och uppmuntras att våga tydligt tala om dem. Detta bör ske redan från det vi är små. Inga övergrepp vare sig fysiskt eller psykiskt är tillåtna i min vision. Jag är naiv och tror på en medvetnare och ärligare värld. Jag tror på mentorskap. Att äldre samtalar med yngre om etik, samlevnad, hänsyn, emotioner, lust, respekt, det är inte okay att en hel mänsklighet krigar, det är inte okay med att barn dras in i vuxnas religiösa initeringar och riter, det är inte okay med alla märkliga indelningar i ålder, status och könsroller. Vi lever i en dysfunktionell värld, och vi har länge pga faktiskt (ursäkta mitt klarspråk) varit förgiftade alla lite till mans och kvinns varit förgiftade av präglingar färgade av etik, moral, religion, kultur och idel irrläror och helt i händerna på karismatiska ledare i olika läger och förvirringen är global och total. Vi är många nu som upptäcker: Jag är ingen expert, utan bara en intuitiv Quinna och jag är ingenting, det närmaste jag kan definiera som är en LivsMysterieDetektiv, jag kan larma när något är fel, men jag sitter inte på lösningarna. Det gör Du. Alla svar finns i Ditt hjärta. I var och ens hjärta finns oerhörd oupplevd potential. Kanske ville några vi inte skulle tillåtas att känna, utforska och få leva i Hjärtats sanna kraft? Ja visst upplever många av oss att jordelivet är kort, men existensen tror jag är evig, och själva kärleken står över tid, rum, norm och form. Nu ser jag Judy Garlads drömska blick Och även denna fantastiska version av Israel IZ
Jag tror vi en dag får veta... om vi tillåter livet med öppna sinnen. Livet är så fullt av paradoxer, och kärleken är mer än en känsla, den är ett mirakel och en naturkraft, en uniniversiell och multiversiell kraft i så många skepnader i så många nivåer, och vi, vi är bara i början i vår resa, oavsett om vi är här eller om vi upplever någon som borta.. Vi är alltid bara ett andetag bort. Läs gärna ur min själasysters Sanna Nova Emilias bok med just den titeln och hennes vackra upplevelse då hennes barn lämnade jordelivet "”Detta är boken om den dotter jag förlorade och det nya liv jag vann. Om hjärtat som brast och all den nya kärlek som gjordes möjlig...” http://www.inrero.se/filer/smakprov-bara_ett_andetag_bort.pdf
Själv tror jag på en bro av ljus mellan oss oavsett vilken dimension vi befinner oss i. LJUSBRON får en bygga på i fästen av gemensam tillit och den kan ta många liv att bli bärkraftig och för andra finns den bara där. Förnimbar. Jag har själv alltid sedan jag var barn haft den insikten, att vi lever i en evolution i en eller annan form, och även om jag sedan barnsben fram till 2008 ville bort från människolivet så visste jag att det inte gick, dels skulle jag såra de anhöriga och dels var det mest som att få börja om, kanske med sämre förutsättningar. Vem vill gå om en jobbig klass i kanske en sämre skola? Så jag lät bli, men fick ibland nästan klaustrofobi i min egna kropp. Ville ut!!! Vara fri. Bort. Längtade hem... Får jag bli väldigt personlig nu? Vad var det Du ville lämna med Din dödslängtan? Ville Du slockna helt? Avsluta allt? Eller vill Du få vara i en annan existensform? Hur tänkte och kände Du? Och Du käre Medvandrare jag och många med mig är innerligt Tacksam att just Du finns kvar bland oss. Vi är alla del av något större, unika men jag tror vi delar samma rymd, "livets väv" som vissa kallar det. Jag tror vi är ensamma men sammanlänkade så vad min nästa gör påverkar mig och vise versa. Därför är ALLA VIKTIGA, och ingen hög, ingen låg, bakom våra kön, hudfärger, språk, rikedomar, åldrar, attityder har vi sluka lika värde för vår essens och vår okränkbara själ. Tack Du som orkar överleva och genom att finnas berör Du någon. Med massor av tacksamhet och kärlek Då jag slutar skriva är det bara jag, en Quinna med fel och brister, Kanske vill Du lära mig? DominiQue ______________________________________________ © ORD & FOTO
___©___EN FÖRVIRRAD QUINNA OCH ÄNGEL
Övriga genrer
(Pastisch/Hommage)
av
DominiQueen
Läst 1090 gånger och applåderad av 2 personer Publicerad 2016-04-14 10:50
|
Nästa text
Föregående DominiQueen |