Fan fan fan, jag faller ner i skuggan när jag tänker på dig.
Du lärde mig vad det innebär att vara människa.
Hos dig fick jag veta hur det är att vara älskad och sedd.
Jag visste inte att även jag kunde vara det.

Det slog hårt när du försvann. Men jag hanterade det. Jag gick vidare.
Men jag förlorar mig själv när jag minns ditt hjärtas slag mot mitt bröst.
För hos dig var jag en människa, så vad är jag nu?
Hos dig var jag älskad, så vad är jag nu?

Du vet att jag älskar dig, ovillkorligt.
Varje dag sade jag till dig: jag vill att du ska vara glad och trygg.
Jag hoppas att du är det. För jag tänker på dig när jag ser dig gå förbi det lilla fiket inne i staden. Jag tänker på dig.

Du lärde mig vad det innebär att vara människa.
Den visdomen vill jag sprida, för ditt namns skull, min kära vän.

Men idag är jag i skuggan, för idag minns jag dig.
Lär mig då, min älskade, att aldrig glömma bort hur älskad jag är.

Jag vill att du ska vara glad och känna dig trygg.
Alltid.