Superhjälten somnade mitt i ett stygn i hjärtat. precis när jag hade en plan om hur min planet skulle kunna räddas såg jag att jag var i en bubbla. människor skrattade åt den snygga dräkten av hallon och tuffa clementiner som jag sammanfogat till ett magiskt fält. mitt gränslösa lilla liv måste växa upp nu tänkte jag och somnade extra hårt.

Mannen min jobbar i nämnden han spelar sin roll och har kostym idag.
Jag somnar när jag tänker på hur han och andra stolta kommunalråd går in i rådhuset och bekräftar varandra och mår bra i sitt skalliga slickepinne-slott.
Dagens fråga är hur regeringen ska bygga den svenska modellen mer svensk än någonsin.
Vem är den där modellen?
Kanske döda tillitens modell som bränner bilar i förorterna som menas.
Modellen går på catwalken och ogillar läget med järnrör som accessoar!

Vi behöver en armada av nalleankor idag. Javisst.
Gula och starka nyvakna nybadad extra modiga Kalle Ankor och Pippiiar som skjuter vilt med vatten pistoler å säger NUmåste folkhemmet inkludera alla.
Problemet är bara hur de ska smugglas in i maktens korridorer.....

Hur ska vi återinföra en känsla av att vi sitter i en gummibåt tillsammans med dem som är i nöd?
Tänka vilken tur vi kan hjälpa dem.
Förresten har vi egentligen inget att välja på om vi inte vill bygga en riktig mur av pekande cementfingrar runt Swedens stolta folk.
Svenska hem är surbollen på jordklotet som vant sig att tycka sig va en egen planet.
Jag somnar för jag vet inte hur armarna ska kunna räcka till.
Kontorsstolarna vänder sina blanknötta kommuntjänstemän som ofta sitter där för ingen annan ville. Vill väl utan att våga tänka själva och utan nervtrådar ute bland sina fucking rötter.