I kvällningen tar vi en smörblomspromenad
jag och min lilla hund
I luften ljuder fågelssångsserenad
Blir till en stilla andaktsstund

Vindlande stigar är något av det bästa jag vet
och doften av blommande ängar och skog
tvingar en nästan att bli en poet
av sommar kan jag aldrig få nog

Lilla hunden står och spejar som en surikat över ängen
Är så nyfiken på vad som finns bortom nästa krön
allt levande brister ut i lovsångsrefrängen
i hjärtat växer hoppet som det allra minsta av frön