Jag hade hållit mig undan rätt länge.
Avhållit mig, undvikit, avstått, till och med slingrat mig.
Till slut hamnade allt och jag på grund igen.
På grund av mig till och med lite ordvitsigt och till största delen sant dessutom. Jag styrde ju. Fast med otätt skrov, spruckna segel, slitet roder och vilset sjökort. Nåja, det mesta kunde jag ju fixa till men bra kartblad var svåra att finna.
Men i alla fall, jag kom nu inte loss.

Visst kunde jag vänta på att följderna av nästa seismiska aktivitet skulle röja av mig från grundet.
Men jag ville inte åter bli skövlad och röjd bara för att bli fri grundet. Utgiften därefter var alltför hög. Likaså avgiften tillbaka 
Jag ville med egen hand och tanke lossgöra mig för det fortsatta. Det nya fortsatta det till och med kunde bli.
Denna gång skulle skeendet gå något skyndsammare om allt skulle bli av.
Tanken fanns också att kartan över vattnen kunde korrigeras.

Jag ville inte gå på grund på grund av mig igen.