Ja som sagt så hade jag hållit mig på avstånd ett präktigt tag, kanske även tidsmässigt.
Pytsade dock någorlunda regelbundet ut små notiser, deklarationer, ja nästan kungörelser om var jag befann mig och behövde.
Tills slut behövde jag dock även redogöra för ombuden vad jag var för någonting som blänkte till därborta emellanåt.
Inget annat hände.

På avstånd var det vanskligt svårt att avgöra hur informationen skulle formeras, vilka sinnesintryck som skulle väckas och retas.
Innehållet var ju självklar sedan länge och ju väldigt basalt och enkelt, som det viktiga ju är. Formen och dess varianter var det besvärligare med.
De var ju så lätt bortlurade av alla möjlig krafter så dessas förmedlingskraft var varierande och äktheten kunde aldrig säkerställas 
Så jag försökte med lite olika varianter.
Men de funkade knappt.
Lekstugan var för ockuperad av de högst ljudande och gnällande.

Så jag begav mig av därifrån åt nått håll.