Vandrar utan karta
genom tätaste skog
följer kända stigar
mörkret skrämmer mig inte
här har jag gått förut
plötsligt ett kalhygge
stigen går vilse
och jag likaså
irrar runt
hittar inte vägen
hittar inte hem
möter ingen att fråga
ensammast i hela världen
men bara för en kort stund
runt en kulle
där rinner bäcken jag känner
den kan jag följa
som att hålla en vän i handen
skogen ljusnar
vägen skymtar
snart hemma!

Jo, jag tog en skogspromenad idag
gick lite längre än vanligt.