Jag ser på kroppen din, den är så slagen.

Den ligger så förtvinad, kall och still.

Där livnär sig bacill efter bacill.

Jag vet att det jag gjorde stred mot lagen.

Men händerna de fördes upp mot kragen:

De har sitt eget liv, gör som de vill.

De krossade allt ljus i var pupill,

och andetagen dina vek från magen.

Din kropp den börjar fyllas utav maskar.

Till himmelen jag ger dig en biljett.

I blodplasma och slem jag lyckligt plaskar,

och ser på håll ditt sargade skelett.

Jag sitter på din efterbörd och askar,

och tänder sen på nytt en cigarett.