Jag är Herr Vinst, den rike direktören.

Miljonerna blir ständigt fler och fler,

men jag vill bara tjäna mer och mer,

ty mängden spelar roll, inte valören.

I rikedom jag badar, med likören

i höger hand på sedvanligt manér.

Vid dollarfanan, höghetens baner,

jag gråter mynt i takt med änglakören.

Jag bjuder upp till fest för hela världen;

ja, för alla som kan lösa en biljett

till glittret och glamouren och till flärden.

Vi skrävlar stolt vid snålhetens bankett;

med armodet som trälen, jag som värden,

och tar en skål för välfärdens skelett.