Det känns som att jag är någon annan nu, inte den jag var innan jag tog semestern. Jag upptäckte det när jag försökte hitta tillbaka till det sinnestillståndet jag var i då. Så att jag kan fortsätta där jag stannade, tänka de tankar jag tänkte då. Men nu inser jag att jag varken kan eller vill tillbaka. Varför skulle jag vilja det? Nu när jag har distanserat mig från allt det goda och det onda jag tidigare uttryckt känner jag att jag vill behålla den distansen och börja om från början som någon annan. Kan jag göra det och samtidigt ha kvar det där "bagaget" släpandes bakom mig? Hur mycket kan man distansera sig från sig själv? För när man har distanserat sig lite från sig själv så kommer frågan: var det där verkligen jag? Kan man vara/bli någon annan än den man är?