Andas min källa, till sagan om Mu. Porlande saknad.

Ringar på ytan, din iris är havet en pupill i min hud.

Rullar min länd mot din, som ett rov.

Ner i parterr, mäter vi styrkor.

- Varför är du så liten och ful?

Ett nacksving.

- Men jag är snygg i trikå.

Avvisade ord i en burk i skåpet, trär dem över dig. Ett efter ett.

Som ett skydd.

Kom då, rullar runt i brygga. Ditt ansikte så nära mitt.

Offrar taktik, famlar i fallet, vågor om liv.

Skrubbar knän för att jag vill, kroppen tar vid.