Att leva i skuggan av de kända
Att inte ens ha ett namn
Det är att inte existera
Trots att man finns
Trots att man kan få ont
Vi kände att ni existerar
Vi valde att ge er ett namn
Vi valde att se er i ljuset

Kära kära Po, Lo och Ro.
Nu kan ni få ont
Och barnet kan ropa
Mamma jag har så ont i Lo
Jag slog henne mot stolen
Nu glänser de i solen
Po, Lo och Ro
Inte bara stortå lilltå finns
Det kanske den som slog i Lo minns.