Bullrig
maktgalen
underbar

haltar Herodes
vår kung
och far

skrattar
och halsar
klockan
är tolv

snubblar
på palatsets
hala golv

hittar balansen
viskar och vrålar

drar jycken
i svansen
skäller och skrålar

sneglar
flörtar med
väggarnas
speglar

ger några
goda råd
drar i en
manteltråd

när inget
av manteln
längre finns kvar

finns ingen
heller som drar

i kistan
ligger
ett trassligt
nystan

vår egen far