jag delar ut ord
ur min fågelnäbb
likt moln av bröd
smulor åt folket
nu från fågel
till människans mun

snart nog lär sig tala...
den flaxande sången
och livets mirakel
det som hade gömt sig
där bakom. inunder
alla avlägsna gåtor
och spegel(sj)öar
med tusentals människors
bortskomna drömmar
och miraklernas sagor
släpade fram
över gatsten
nu alla på väg
in mot fiolfontänens torg

brusande dånande
spelande sjungande strömmande ekande
i urskogens vatten
och djupt in i staden

svävar ner
på en ålderstyngd axel
av kött eller sten
med en påse helt överfull
av drömmar och mjöl

snart kastat omkring
likt ett moln
av smulande bröd
manna från himlen
eller fågelfrön
med sina bortglömda ord
snart för alltid på väg
mot allas läppar

för att alltid lyckas fånga in
om så bara en bit

av någonting
så mycket mer

glömda ord.
gömda ord.
drömda ord.
bortvända ord.
nödvändiga ord.
magiska tragiska
storslagna ord.

allting som smulor och bröd

nu delat ut
någonstans
längst där ute
på ett torg
inför folket.