det finns väl ingenting att säga

skulle hon ha sagt

hon stod upp
när andra åt

hennes liv

som
så
många
kvinnors liv

kretsade kring att ge

omsorger
om andra

att tillfredsställa
alla
andras
behov

utom sina egna

aldrig
ha några egna anspråk

så förmätet

aldrig
sätta sig på några höga hästar

aldrig
klaga över den lott som blev hennes

rev det förflutna

i trasor

vävde trasmattor
som vi alla trampade på

ingenting skulle förgås

© Maria Marängsviss, 17 februari 2017