Vi flyr
flyktiga
vandrar vi
på jorden

flyktiga
fladdrar vi

likt gaslågor
famlar vi
försvinner

i oss själva
i varandra

vecklar in oss

trygghetsvaggar
trygghetsvägrar
trygghetsvacklar

Den breda vägen
lättjans genvägar

i spegelsprickor
krackelerar illusionen
havet utmanar
ambivalensen
forsar utvecklar
träden vittnar
nickar tyst
konsensus

under ytan ser

horisonten är fri
i ytspänningen
spräcker
sprakar
såret
loopar
sekvenser
svindlar bländar
universum leker
bara under
värker
skönt smakar hud
underbara stjärntäcke
utflykt tvekar flyr
flyktigheten

Det är månens tid
mörka skuggor fläckar
flyktigt flackar liv

du färgar november
jag mörkermålar

vilar i mollmossa

mollmönstrat
mollfärgat
molntrasigt
själsfärgat
bergsmassiv
breda penseldrag
flyktströsslar
själsfragment

Vintergatans stjärnmos
molar värker och skakar
i evighetens fyrverkeri
dundrar universum

huvudstaden rämnar
ur berget
urberget
underverket

nakna fötter vilar
gravitationen håller
ryggen mjuknar
löven vibrerar
livet i öronen
andetagen

djupt nere i
mörkerdalen
ensamhetsgrottan
en gnista

själsfragment
lövtrasor faller
räfsar i själsravinen
lättheten

djupt nere i
mörkerdalen
ensamhetsgrottan
en gnista

mardrömmarna
tycks ljusa
i vår tid

missmodig
förnimmer
nåt slags hopp
släpper taget

mjuklandar.
melankolisk

självbedragaren lurar i varje impuls
skamtäcket luddar utsvulten kropp
bekräftelsefloden sveper mörker över världen

portalerna slår igen
för den som inte ser enslinjen
smärtan svartnar svider svär
bergfasta steg
rakt genom elden

djupt nere i
mörkerdalen
ensamhetsgrottan
en gnista

duellerar i ett slukhål av concealer
öfverhuvudet faller

stannar lugn

ett ensamt fönster
där står du i natten
klar i förundran

ensam
på balkongen
fullvakna blickar
möts i månspegeln

i stormens ögonkast
blinkar du tillbaka

I ett ensamt fönster
i natten klar
i förundran

det undermedvetna lägger sig platt
det inre ligger före
det är väntans tider
det är fri sikt och lugn
det är allvar i koncentrat

Begär frekvens
begärd frekvens

kan inte vill inte orkar inte
ta in mer bosstoner

högst upp på en klippa
i november mjuk
leker sig ut

lämnar stormögat
på nyfödda ben

äntligen lugn

i efterhand lägger sig orden
i tystnaden uppstår musik

© Maria Marängsviss, 5 november 2023