Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ur, som luftrum snärjer.

 

 

 

Våra ansikten gick itu. Vi närmade oss. Din mun i handen.

Skäggstubb sticker som tisteln en nattfjäril, svajande puls

hugger tag på en höft. Som vanedjur snor vi ihop oss, rullar svagt

skiftande. Drar längs hud, ömsar liv, viker in en lem. Runt halsen ögon som snärjmåra.

Väver oss in, en bindväv djupröd tunga, suckar salt. Virvlande muskelminne håller oss samman.




Fri vers (Fri form) av Kozo
Läst 259 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2017-02-26 23:31



Bookmark and Share


  i af apa
snärjmåra,
så vackert ord!

hermetiskt.
2017-02-27

    ej medlem längre
slår hål och läker Hjärtan +
2017-02-27
  > Nästa text
< Föregående

Kozo
Kozo