att vara född i en förort gör dig inte till förort.
att leva förort, i en förort och ständigt varje dag utsättas och utsätta förorten för förort gör dig till förortsförstående, eller om du har jävligt hög sympati/empati och då även för de som utför dåd som de som blir offer för dåd.
är du human helt enkelt och inte dömer. (vilket är svårt att inte göra).
men det finns en orsak till alla dåd, och det är orsakerna som ska tillintetgöras inte individerna själva.
man går till kärnan av problematiken, för att förutse att problematiken inte återkommer, man gör ett grovt förarbete, så problematiken inte återkommer.

Allt annat är att kasta sten i glashus, fördomarna mot ungdomarna i förorten, gör även en gammal ungdom som mig fett irriterad och kapabel att ta fram mina skelett från garderober begravda sedan länge. Och göra något oschysst för jag hör någon prata orättvist om mitt ursprung.

Resolve när ni vet orsakerna, inte när ni hittat individerna som förorsakats av orsakerna. individerna bär på historian, plugga historian och förstå den, gå till grunden till orsaken av viljan till gärningarna.

"eller fortsätt kasta sten i glashus,
och förorten ska fortsätta kasta sten på uniformer, med blåljus. "