- Det osynliga måste förstås genom det synliga, lär Paulus ha sagt

Mina steg
rann nerför stigarna mot sjön
blint
i stor hast

Inom mig
brusade en flod av ledsnad
av sorg

Så står jag vid strandkanten

Vattenytan är blank och orörlig
utan krus

Då upptäcker jag plötsligt
vid motsatta stranden
hur vattnet börjar röra sig
hur vita vågor bildas
hur de banar sig en smal väg
över vattenytan
och rakt mot mig

När vågorna tvärnitar
framför mina fötter
har mina mungipor vänts uppåt
och jag fylls av glädje

I samma ögonblick
hör jag ett starkt rassel
bakom mig
som om någon tippar av ett lass grus

Förbryllad
vänder jag mig om

En stor asp
rasslar kraftigt
med sina bruna löv
- fastän det är vindstilla

Nästa gång jag gick till sjön
tänkte jag
att nu ska jag titta ordentligt
på den där aspen

Men
där fanns ingen asp
och ingen stubbe
och jag stod där förundrad
och förstummad