Drömmaren berikas
av allt det som hon ser
Där för er det finns en enda väg
Ser hon så många fler

Du tycker hon är galen,
vriden, impulsiv
Men hon som går i gränsland
Hon anser dig naiv

En drömmare hon vandrar
I mark obeträdd och vild
Från kutym och bruklig sed
Hon anser sig helt skild

Hon sörjs ej den gemenskap
Som stängt om sig sin dörr
Hon njuter av ett släktskap
Med själar långt från förr

Men om du ej kan färdas
Över sällsamhetens äng
Håll önskan kvar i sinnet
När du somnar i din säng