Jag ville minnas stunden då vi satt tillsammans i din mysiga soffa, njöt av pepparmint te och varsin bit av choklad ... Sedan sorterade vi porsliner - din och min hög ... Mina fingrar följde runt den tunna och lena kanten av en blommig mugg ... ljusa frekvenser gled sakta från våra händer och snart ut i tomma intet ...

Vi gick nerför trappan - du med den tunga kartonger till bilen medan jag öppnade bakluckan ... Vi kramade varandra en sista gång ... jag satt mig i bilen, vände mig om, såg ditt vinkande ... Jag ville krama och kyssa dig en gång till, tätare och innerligare ... jag ville säga något men hejdade mig ... Jag tror du förstod ändå ... länge stod du där och väntade tålmodigt till jag åkte iväg ... Långsamt gick du uppför trappan igen ... Obeständighet var det rätta ordet som kom in i mitt sinne just då ... men snart ses vi igen ...