"Att hitta kärleken
är som att söka en nål
i en höstack" sa'n

"tänd är veken
men det ser ändå
inte ljust ut
man är van
alla gör slut

tiden går tungt
och lämnar
stora hål
i folk på stan

medan hjärtat kan va ungt
och kärlekskrankt
tick tack ticke tack
fy fan"

"det spörs
vad intressant
men var är
den berömda stacken"

hon frågar
och knycker på nacken

"där om du törs"
hon ser honom peka
hör honom svara

"om du vågar
sluta förneka"
ropar nu hela
klackens
tvärsäkra skara

inför upphetsad
TV-publik
bevars

fru söker bonde
vilken fars
välja den gode
eller den onde

"stig du in i höet barfota
bara
du är inte så unik
alla är utbytbara
men stövel och sko
gör oss stela

sätt igång försvinn
det ska du klara
låt fröet gro
ingen fara
börja dejta leta rota"

"det är just tacken"
hon klagar
"att klättra ibland strån
och stickor alla dagar

överkänslig
som ett fån
snubbla över gossar
och över flickor

som tröskas och behagar
utan glädje utan tröst
krossar snarare än förlossar
både hjärta och bröst

att leta från norr till söder
i sänghalm och hö

ändå streta ensam
på en öde ö
där man kan
ruttna bort och dö

inte förrän foten
sticker till
hon vaknar
ur sin mardröm

fot och hjärta blöder
hon vill
hon är tålig men öm

först nu kan hon veta
vad hon saknar
gå till roten
med det hela

"böj dig ner"
hon ger sig
order
"sluta spela
börja leta"

där sitter nålen
mycket riktigt
fast i skinnet

hon blir snurrig
tappar talet
tappar minnet
sminket
och fodralet

hon tar nålen
i sin hand
försiktigt

ser framtiden an
två barfotaspår
i sand

längs en solig strand
på väg
till ett underland

men såret blöder än
det kostar en äkta vän

en vacker bård
hon syr med nål och tråd
där det står

"Så lätt det går
ibland
att finna kärleken"