Med kyssar jag besudlar dig, min kvinna;

förvrider all din skönhet, all din charm.

Med kalla händer smeker jag din barm.

Ett nät av sötma skall jag runt dig spinna.

Ser dig som min prinsessa och slavinna.

Kontrast mot mig, då du är febrigt varm,

men själv är jag på känslor hjälplöst arm.

Kan blott en väg ur labyrinten finna:

Jag för din unga kropp mot mig så närma,

och känner av din svaghets överflöd.

Jag vill för sista gången dig få värma,

kort innan jag förgör dig och din glöd.

Jag fyller dig med sjuk och livlös sperma

som skänker dig en lång och plågsam död.