En underviktig kvinna, underkänslig p.gr.av underkonsumtion i undergångsåldern, hade råkat dejta en undersittare med underambition och undertro på sig själv, som påstod att de var underens om att hon var understimulerad och därav underaktiv. Hon kände sig underkörd men erkände att hon hade underskottsenergi som, om han inte aktade sig, kunde vara av undergående natur. Han svarade att hon levde på undertid och skaffade sig så ett undertag. Hon blev mäkta underraskad och i det tillståndet föreslog han frankt, att hon skulle underlåta sin förmögenhet till honom för att marknaden var underhettad. De skulle säkert kunna nå en underenskommelse. Då satte hon ner foten och skrek "du är helt understyrd i bollen". Det här skulle innebära en undertransaktion och hon ville verkligen skaffa sig en undersikt, att han definitivt hade underskridit sina befogenheter, att han dessutom var obehagligt underlägsen, att hon därför undervägde att stämma honom, för han hade under huvud taget inte i hennes liv att göra. Då låtsades han vara underansträngd och letade underallt efter en underslaf värdig en höjdare som han. Han rent av föreslog en gemensam undernattning. Det var väl lite undermaga, tänkte hon och sa "Nix!".
Då snodde han åt sig underfranskan som låg på bordet. Det var underilat tänkte hon, underintelligent som hon var, och låtsades att hon till varje pris föredrog den delen själv. Så han stod där och pöste och tuggade underdrivet självgod i tron att han fick henne på fall. Då underföll henne raseriet. Hon svor och slet sitt hår, i den stund han tog sin underrock och gick under tröskeln. "Ursäkta franskan", viskade hon för sig själv och undergav i den stunden varje tanke på dejting. Den bristupplevelse som hängde kvar, trots allt, under dagen berodde nog på det inre undertryck som aldrig fick komma till uttryck i konfrontativ närkontakt tills underkäken gav vika. Men hon visste sig ha underlistat sin tilltänkte och tillät sig för den skull vara underspänd som en undernitisk elektriker.