Ta en diktare som idogt bemödat sig om  att  vara upp-
riktig,och det visar sig att hans  dikts  andemening  ut-
görs av en vädjan om befrielse från sina kval, som pro-
jiceras på läsaren,och om diktaren inte skänkt världen
några biologiska barn,så har han genom sin ande ändå
sått sina frön i läsarna.

Detta är hans befrielses offer som går igenom läsaren,
och som en hämnd för de livserfarenheter världen och
människorna givit honom.

Så om än i gravens schakt han vilar,ändock från dess
djup hans erinran människorna når,som hemsökelse
för deras brott.

Den Karmas visa lag,skall så förvist mellan de fyra ele-
mentens eldskrift,skipa rättvisa och balans, efter  var
och ens utsatthet, varigenom metamorfosens  reinkar-
nationer belönar och bestraffar,allt enligt högre makt-
ers medvetande.

Under jorden är det livat,där gräva de tvåkönade ögon-
lösa gångar i  mullen, tysta  och  energiskt  glupska  att
svälja evigheten.

*