Jag vaknar i ett dike i Årjäng blodig som en nyslaktad gris. Har vaga minnen om att Silas ballade ur och gav mig vad jag tålde, och lite till. Jag lyckas ta mig till en mack några hundra meter bort. Där sitter den jäveln. Silas. Han ska precis till att sno en bil. Snabbt som en oljad blixt kryper jag ner i bagageutrymmet på bilen. Sen bär det av. Fort som fan går det. Hittar en femliters spolarvätska bredvid mig i mörkret. Jag tror i alla fall att det är spolarvätska. Det smakar åtminstone som det. Efter en stund slutar färden i en krasch. Jag sitter fast, kan inte ta mig ut ur mitt tillfälliga fängelse. Jag bankar hårt mot plåten och tillslut öppnas luckan av en ful finnig jävel med flottigt hår.
”Vem fan är du”, säger jag.
”Ehh, jag heter Tomas. Välkommen till McDonalds.”
”En Big Mac för fan,” säger jag samtidigt som jag hoppar ut och drar fort som fan där ifrån, utan Big Mac. De är inte riktigt så snabba på McDonalds.

Fort hem till Silas. Nu ska han få den djäveln. Jag går in i fiskebutiken som ligger i samma hus. En stor huggkrok ska nog göra susen. Pling på dörren Silas, nu jävlar, tänker jag. Lort-Lena öppnar dörren nästan naken, vilket gör att jag för ett ögonblick tappar fokus. Jag knuffar henne åt sidan och vräker mig fram mot silas som sitter naken i soffan. Första slaget träffar honom i tinningen. Han tumlar ner på golvet och försöker skydda sitt huvud.
”Nu är du inte så djävla tuff va”, hör jag mig själv skrika.
Silas säger ingenting. Han vet vad som väntar.

Senare när både Silas och Lort-Lena är bakbundna skrider jag till verket. Det var länge sedan nu. Jag börjar med att smiska upp Silas riktigt ordentligt. Hans hårlösa rumpa blir alldeles röd.
”Skrik som en gris”, skriker jag.
”IIIIIIIIIIIIIH, IIIIHHH”, skriker Silas.
Detta är bara en liten försmak om vad som komma skall, så att säga. Jag ringer ett samtal och Silas bleknar, han vet vad som väntar.

Efter en liten stund ringer det på dörren och Dr Penis träder in i rummet.
”Ding, ding Dr Penis, jag har skaffat ett par smågrisar igen”, säger jag med illa dold stolthet.
Den gode doktorn gnuggar sina plastbeklädda händer och ler.
”Riiiktigt fiina fliiickor, hi hi hi. Åh så roligt vi ska ha.”

Doktorn ger mig mina tvåtusen och jag önskar Silas lycka till och går ut. Jag går ner till bolaget och köper mig en Kronvodka. De 79 stegen känns fjäderlätta. Muren står kvar och jag sätter mig ner. Livet får åter sin gilla gång.