Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Hm, det här ballade visst ur totalt.


Rallaren (part 1)

"Hej lilla slipers, jag ska bara lägga dig tillrätta. Du ska få ligga skönt på en liten bädd av grus. Sedan måste du bära några kilo stål. Tåget kommer inte än men du måste var redo."

Hasse hade svarat på en annons i Dagbladet.

"Stark, självständig människa sökes. Social kompetens ej nödvändig."

Lönen var väl egentligen det enda som tilltalade honom. Man hade förklarat för honom att ensamheten kunde vara tärande. I början hade han haft svårt att vänja sig, nu hade han dock så smått börjat anpassa sig. Hasse började allt mer uppskatta livet som eremit. De första nätterna låg han vaken och svettades ymnigt i det statliga tältet han blivit tilldelad. Till en början trodde han inte att det skulle vara möjligt att var ensam i skogen i fyra hela månader.

Det hade sina fördelar också. Det var ofta som han valde att vara naken där i skogen, med rallarkuken vajande som en snabel.

Banverkets förmånliga anställningsvillkor inkluderade även myggolja, tropikhatt och ett förråd av chilichips. Spriten hade han tagit med själv. Han trodde till en början att hans spritlager skulle räcka. Efter en månad började Hasse tvivla. För att förebygga en total framtida torrläggning vidtog han nödvändiga åtgärder. Dessa åtgärder bestod av att tokragga på en gammal lappgubbe som han en dag hittat i en kåta i skogen. Gubben hade nämligen en förnämlig hembränningsapparat i sin boning. Efter ett antal fruktansvärda raggoffensiver gav Hasse upp. Gubben var inte lättflörtad. När Hasse förstod att gubben inte tänkte släppa till spriten utan kamp, började han så smått fundera ut en lien plan.

Dagen D var nära. En liten flaska Kronvodka var allt som fanns kvar ur Hasses ursprungliga förråd. Imorgon skulle det ske. Hasse smörjde in sin rallarkuk med myggolja och satt på sin stol och inväntade gryningen.

Han kom i gryningen. Därefter gick han genom skogen till gubbens lilla kåta. Han bankade på dörren och ropade med sin allra myndigaste stämma:

"Lappgubbe! Jag vet att du är där inne. Smörj ditt vapen och möt mig vid lilla myren om en timma."

Hasse hörde ett muttrande inifrån och förutsatte att utmaningen var antagen.

Exakt en timme senare stod de där på myren. Två kåta gubbar med väl insmorda könsdelar.

"Dra" ,sa lappgubben.

"Passa dig lappgubbe, den här gången kanske du får mer än vad du klarar av."

"Dra sa jag."

 

 ...to be continued. Hehehe

 




Prosa (Novell) av PJ
Läst 740 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2006-09-26 19:57



Bookmark and Share


    Erika H
Ballade eller spårade ur..........
inte alls!
*ler*
skön stil du har
ser fram emot fortsättningen........
erika
2006-09-27
  > Nästa text
< Föregående

PJ