Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Är Livet ett spratt ?


Minnen och tankar


Tankar på vänner ini
det Förflutnas sceneri,
sveper över miljöer --
genom dagarnas köer.

Han som jag beundra´ så,
kanske, numera är grå, -
istället för den uppsyn
han haft, - snygga ögonbryn! ^^

Satt på 12:an med Charlotte.
Varsitt vargleende, rått,
flinande emot Världen.
In mot sta´n ledde Färden...

På skoldansen i Bromma,
så såg jag Sussie komma
vinglande, - full som ett ägg,
tätt följd av påtända Meg!

Sprang med käpphäst på ängen,
galopp i värsta svängen.
Lekte roliga lekar...
Syn öppnas, Minnet tvekar.

Gårdagen drar sig undan -
i all min blå begrundan,
slocknar i en dunkel natt,
som om Livet var ett spratt!

Går ej å gå tillbaka, - -
å Barndoms äpplen smaka,
vi pallat i nånn trädgård.
Sen, har följt år av psykvård!

Nu, sitter jag här å minns
å undrar, väl, vad som finns
att se i kommande da´r...
Alltså, Framtid finns alltid kvar !






Bunden vers (Rim) av Marianne Räf
Läst 376 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2017-09-02 01:59



Bookmark and Share


  ResenärGenomLivet VIP
Ett sant konstaterande där på slutet...trevligt att sitta och minnas...
2017-09-08

  ULJO
Väl skrivet
2017-09-04

    ej medlem längre
bra diktat.
2017-09-02

  Blomma-Stjärna VIP
bra om minnen av då - var är livets kamrater från "hårda skolan" nu? -
2017-09-02
  > Nästa text
< Föregående

Marianne Räf
Marianne Räf