När vi går...  

där vägen alltid lyser grön
ror i jollen till sandstrandsvita ön
lyfter vingar mjuka vita lätta
upp mot sol som alltid blossar röd

ohhh...

din hud är mjuk som Ängelns vita ull
där jag vilar med famnens värme full

åhhh...

vi driver med molnens virvelskum...
mot en värld där...

ljuset rår...


Min älskade...
rör vid hjärtats dolda kraft 
den intuitiva styrka vi alltid ägt o haft
som lyser morgonvarm

där Kärleken glöder stark o fri
där det för Evigt är bara just vi
i den lycka vi alltid bär i vår barm

ingenting kan oss hindra
i vår ljuva himlafärd
vi lämnar alla mörka tankar
som skapats i vårt sinnes värld

när vi stilla kommer hem 
nyfödda i Evighetens ljus
vi böljar genom stjärneglitter
i vårt nya hem och hus


Du gungar ömsint på min arm 
när vi lämnat Jordelivets
strid o larm
där finns inget hat o inga tårar
uti himlens blå gondol

i vår ljuva lyckosnäckas famn
genom Universums arkipelag
där stjärnljus vinkar blinkar
är det alltid dag


I vår egen Supernova...

Kärleken exploderar
sprider värmefrön
till Alltets alla rum

min Kära mitt allt

nu när det blåser kallt

min sanna Dröm...

        ~~*~~

© Bo Himmelsbåge