Med runda, stora ögon,

blinkande och bländande,

fulla med kuvade sommarlov,

välter du min tristess.

Med läppar svarta som blod,

okynniga och otyglade,

fulla med hyss och kokain,

snattar du min vardag.

Med nyckfulla hjärtslag,

pompösa och förlägna,

fulla med osagd förtvivlan,

kväver du min ångest.

Sen väcker du mig

och ställer allt till rätta.