Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Dagrumsdröm

I dagrummet går ett dansband
på repeat genom dagen
som aldrig riktigt vaknar

I fönstrets spegelbild
tycks de gamla sitta ute
i trädgårdens gråblanka regn,

med sina huvuden nedböjda
mot jordens frostrosor,
beundrande, återförenade

På avstånd klingar silverskedar
från barndomens syrenberså
och kaffedoften är en dimma




Fri vers av Den skrivande tysta
Läst 298 gånger och applåderad av 17 personer
Publicerad 2017-11-21 13:54



Bookmark and Share


  Goraxy 89 Orion VIP
Åldrandet med den nästan oundvikliga och tilltagande sjukdomsplågan och sedan en dag befrias av döden är bara så vemodsvackert att man grips helt av din finstämda dikt !
2017-11-30

  Bjarne Nordbö
Vackert om åldrandet.
2017-11-25

    carinamnm
Så fint fångat!
2017-11-25

  Mow Dean VIP
tycker om bilderna jag ser - väldigt varsamt förmedlade.
2017-11-23

  Flisan
Jag gillar verkligen hur du målar upp ordentliga bilder och använder ord som gör att man kan läsa texten och känna att det flyter på tungan. Det känns som att det skulle kunna vara en inledning till en otrolig historia.
Bra gjort!
2017-11-22

    ej medlem längre
under lyrik, slutraden outsägligt direkt och både lätt komisk och på samma gång en så härlig avslutning på den ödmjuka betraktelsen över människornas tid, tillbakablickande...

...så här fint och insiktsfullt är nog mycket svårt att skriva om man inte har de rätta erfarenheterna, och öga för det, samt förmåga att omgjuta det erfarna till text...


"På avstånd klingar silverskedar
från barndomens syrenberså
och kaffedoften är en dimma "

såklart de andra verserna är så fina men kunde inte låta bli att lyfta denna... applåder! tack.
2017-11-21
  > Nästa text
< Föregående

Den skrivande tysta
Den skrivande tysta