och det blev sommar

och allt var fröjd

men så blev det knas

och ingen var nöjd

och det blev höst

det fanns ingen tröst

tillvaron så grå

allt gick i stå

vintern smög sig på

kylan trängde in

dagarna kom och gick

dysterhet i vart sinn

men hoppet ej var slut

en dag det vände åter

det firades med salut

så slutet gott allting gott