destruerade känslor

med liderliga fingeravtryck

saknas av ingen

men snattas av oss

som en gatsten mot McDonalds

skämmer åtrån ut sig

stenhård på ytan

egentligen mjuk som en tvättsvamp

spruckna, målade läppar

ristar förhoppningar i din mun

täpper till flosklerna

i våra ängsliga skrev

två linor vitt drömspel

skickar oss till Nangijala

där vi tvärvänder som primadonnor

och landar i vardagen

vi flyr till brännugnen

med två röda handleder

äntligen varmt och tryggt

utan livets frigiditet