Dagar hopas över oss. Min avsikt är att ta mig in i känslan. Vittrar sönder. Jaget bryts ner, jaget är nedbrytbart. Vreten är en avlägsen plats. Skogens mörker råder. För att byta ton. Tar tåget hem. Vi skulle kunna svära oss fria. Vi skulle kunna hitta orsaken. Dämpar ett skratt. Besinningslöst stjäl vi andras ord. Svära oss fria. En rädsla. Är en orsak. Röken sprids i atmosfären. Letar vägar vi inte visste fanns. På riktigt. Vem skulle du vilja vara. Vittrar sönder. Jaget. Jakten. Dåtid, nutid, framtid. Är på samma plats en gengångare. Dagar som hopas. Att skylla på dem. Utan minne. Vem vilar på denna plats full av fikonspråk. Det är en diskurs. Gapskrattande brinner en sten i min hand. Det handlar om förändring. Ingen skuld ska vara närvarande. Vinden vänder inte utan orsak. En doft. En lukt. Ljudet av ett segregerat samhälle. Tar tåget hem. Vreten är en odlingsbar plats full av fåror. Låt oss odla varandra. Vi är nu. En tautologi är en pleonasm. Allt kommer alltså att upprepas. Ingen är överflödig.