spåren löper parallellt

svarta oändliga

till världens ände

det är dit hon ska

stegen är bestämda

inom ett lugn

luften är kylig och rå

hon drar jackan tätare om sig

det snöar

hon älskar snön

snön som faller i tystnaden

magiskt tänker hon

stegen för henne in i mörkret

om några minuter är det över

ljudet av ett tåg som närmar sig

hon vänder sig om

och ser in i ljuset

det varma ljuset

det sista hon ser