Och se där sitter du, du som inte tror mig
om jag nu blivit sjuk, och om jag blir frisk,
så finns ändå min berättelse kvar att läsas,
den jag berättar om, det hemska som hänt..

(Du skakar på huvudet o himlar med dina ögon.)
Det du berättar, jag ser på dig som en misslyckad
så behandlas man i ett samhälle som misshandlar
och du är inte ensam om det, de har många fler, se
ditt liv som socialt utslaget brottsoffer, en sanning.

(Försvara dig!)
Ni kan aldrig tysta den som ni säger har fel.
Personen blir bara provocerad och sen sjuk.
De skakar på huvudet, dess mun så stram
hur kan de utsätta, de kränkta för än mer.

(Vem är tagen?)
Din dotter som du gav till vården..
Du sa, när det här är över ska vi fira.
(Ta inte mig.)
Och du sa att du aldrig velat ha mig.

"Många kvinnor får se sina liv förstörda"

Är du en av dem?
Man känner det på sig..
Ja, jag hörde dig och ville bara kräkas.
Att livet tagit slut..
Men att man måste ändå rätta sig efter lagen.
Och jag som bara blivit sjuk..
Det spelar ingen roll ifall du blir sk. frisk
de som satte dit dig, vill sätta tillbaka dig.

"Många kvinnor får se sina liv förstörda"

Ja, jag hörsammar mig själv och i det ligger sanning
för den sitter där, en punkt i livet att minnas, förstå..

Är jag trovärdig, då?

Och tänk han spottade framför läkaren..
Den som kände till fallet.
Verkligen, vem?
Du själv.
Spelar ingen roll om du är man eller kvinna
man känner sig som en man, som vill vinna.

Aha, frisk blir du som kvinna!
Listighet.
Sen blir kvinnan "livsfarlig" för de andra.
Men varför håller de på och tjafsar så då?

Ja, se du skakade på huvudet, jag sa ju det.

Så skrattade de två, mamman och barnet,
de som hade blivit dömda utan rättegång.

Med rättegång skulle de fått skadestånd.