Du är som ett kvarglömd fotografi som etsat sig fast.
Där har du låtit tid och rum ståt stilla. Och där har sorgsna melankoliska tankar levat för att på något sätt hålla dig färskt kvar i försvunna tider.
Det är så mycket sorg gråt och förtvivlande när jag ger dig en ensam still tanke. När jag tänker på oss .Älskling jag glömde aldrig, Men du glömde och jag märker varje andetag som om det varit mina egna. Men du är just bara en bild,
Ett väsen som spökar i mitt sinne. En saga för att glömma en saga för att förstå kanske en saga att förlåta.

Men fortfarande glömde du en sak hos mig

Att jag älskade dig.

och det är något som är kvarlämnat

efter dig...,