Det är inte för revan i kudden, av den sylvassa udden och ormens gift
du har inte sett hur månen lyser när man faller, rinner ömt över trött läppstift
mjuka fjädrar i nattens klara
-jag ska bara-
mentalitet
som dansar omkring min yttre ram
mörkrets smekning blir min bordsdam
och hur de känns mot mina fingertoppar
som himlakroppar
de drar och lockar
fjädrar över fnittrande hals
låt mig dansa nattens vals
dun över nyckelbenen i en dubbelsäng.
fingrar som dansar, en felstämd sträng.
oändliga mil, flera sjumilakliv, över sträckta lakan
upp med hakan.