När jag var på väg till bussen hände något som skulle förändra mitt liv. Detta är mitt liv utan rätt att leva normalt. Allt började med ett bråk vid bussplatsen. De stora killarna slog mig och sa fula saker som att jag var fett och jävla fetto gå och dö ingen vill ha dig. Men de var som vanligt de tog sina cyklar och cyklade iväg till skolan. Jag hade ingen cykel men ville mest av allt ha en att få vara fri att slippa bråk med pappa. Att känna vinden i håret. Hallå du ska då åka med sa någon i bussen. Mm ja de ska jag. Väl inne på bussen satte jag mig långt bak. I efter hand tycker jag att de var konstigt att jag var den ända på busen en vanlig måndag. När busen börjar åka så vänder han sig om, Tro inte du ska till skolan sa han. Jag fattade inget detta var ju skolbussen. Manen som satt där framme gick back till mig och gav mig ett glas. Jag vägrar är du dum i huvudet jag vägrar. Han tar ett stryptag på mig.

När jag vaknar har jag ont i huvudet. Filten jag hade på mig var dränkt i parfym.
När jag reser mig upp inse jag att jag har en kanyl i armen. Jag drar bort den.
Någon går ner för en trappa och drar undan ett skåp och putar undan dörren 300 meter under marken sitter jag Lisa Velander. Jag var tio år fast och berövad på min frihet. Luften här nära var unken och rå men kunde nästan ta på döden de var hemskt. När han kommer ner så bönar jag och ber att få komma hem, hem till pappa och mamma igen. De ända svaret jag har fått i 3 år är ett nej ingen vill ha dig.
Jag litade aldrig på han jag visste att de letade efter mig.

Dag 72
Jag står inte ut Jan kommer inte och ger mig mat 5 gånger i veckan. Han som tror att han äger mig att tagit mitt liv och berövat ett barn på sin familj.
Alla letar efter mig jag lovar att inte berätta för någon om du bara släpper mig det är så enkelt.

Dag 162
Vad är de för något. De här jo de är för att jag ska höra vad du gör och så du hör mig. Är du också ensam. Kolla inte på mig. Han var en råtta i mina ögon en som bara tänker på sig själv ett ägg. Hur kan man göra så är de är sjukt.

Dag 239
Idag fyller jag år och jag får inte ens skicka ett brev till mamma för att säja att jag lever. Han säger, du jag ska raka av ditt hår nu vet du varför. Han drar mig i fåret till handfatet i mitt lilla rum tar fram apparat en och börjar. Jag har inge jag är 11 år jag har ingenting. Jag väger 25 kg.

Dag 302
Denna dagen skulle jag för första gången få gå upp och ta mig ett bad. Jag fick för första gången sen jag fångades bli ren. Detta var börja de var nu jag började med att få vara uppe i huset oftare. Jag fick tillbaka lita av min frihet jag fick den av han. Men han var mycket hår och sträng för varje fel jag gjorde blev jag misshandlad.
När jag kom ut kände man inte igen mig.

Dag 628
Du ska sova hos mig i natt sa han. De sate en skräck och lättnad. Jag slipper sova där ner men nu måste jag sova med en gubbe jaa vad kul eller inte tänkte jag.
Väl när vi skulle lägga som band han fast mig i sängen. Hela natten tryckte han in mig i vägen

Dag 1023
Vi ska klippa gräset eller du ska göra det sa han.
Jag tog tag i gräsklippare och började klippa när jag såg hur han gick in jag hade en chans grinden var lite öppen.

Detta är en inspiration av fallet 3096 dag