Det knackar inifrån vårt kylskåp. Det får mig att tro att det bor någon där inne, någon liten gubbe i kylskåpets väggar som försöker fånga vår uppmärksamhet så att vi kan släppa ut honom. Släppa honom fri. Som en ande i ett kylskåp istället för en lampa.
Den här anden har dock begränsade krafter. Han kan bara ge önskningar som har med mat att göra. Han tycker inte att det är ett bra jobb, men de som önskar från honom blir i alla fall mätta och glada av det han ger, så på något sätt är det ju värt det.
Han är ledsen den här anden. Det är därför han inte knackar hela tiden. Han har suttit där inne länge och har listat ut vid det här laget att det är ingen som kommer att släppa ut honom. Han knackar för att göra sina önsklingar påminda om att han finns där när de behöver honom. Så att deras glada miner och mätta magar kan dränka den sorg han känner, i alla fall lite grann åt gången…